Ditt meddelande har skickats.
Vi behandlar din begäran och återkommer till dig så snart som möjligt.
Formuläret har skickats in framgångsrikt.
Ytterligare information finns i din brevlåda.



Om du har kommit till den punkt där du överväger en migrering är chansen stor att du redan har stött på problem med föråldrade system, fragmenterade register eller inkonsekventa data. Låter det bekant?
Du gör klokt i att inte skjuta upp migreringen av vårddata. Trycket på att hålla patientinformationen konsekvent, tillgänglig och interoperabel är stort. Ändå visar de senaste uppgifterna att medan 70% av amerikanska icke-federala akutsjukhus kan utbyta PHI, men endast 43% gör det rutinmässigt. Gapet mellan kapacitet och konsekvent genomförande handlar ofta om en sak: hur väl de underliggande uppgifterna lagras, struktureras och hur tillgängliga de är.
Fördelarna med en korrekt migrering av vårddata går långt utöver att bara flytta filer. Jag har sett att när en migrering görs på rätt sätt betalar den sig i form av snabbare datatillgång, högre prestanda, bättre interoperabilitet, renare data och lägre administrativ börda. Görs den dåligt hindrar den arbetsflödena inom vården. Mitt team och jag har arbetat med dussintals komplexa datamigreringsprojekt och har hanterat nästan alla kompatibilitetsproblem du kan tänka dig.
Därför ska jag i den här artikeln gå igenom exakt hur man gör en datamigrering inom sjukvården - på rätt sätt.
Diskussionen om datamigrering inom hälso- och sjukvården brukar komma upp när det är svårare att behålla den nuvarande installationen än att flytta. Det utlöses av dessa vanliga scenarier:
Det som oroar mig mest är hur länge många organisationer väntar med att ta itu med det oundvikliga. Enligt KLAS-undersökning, 42% av de små oberoende sjukhusen använder fortfarande äldre system. Att flytta data från dem till nyare programvara skulle vara smartare, eftersom äldre system tenderar att vara sköra, sårbara och motståndskraftiga mot integration.
Jag uppmanar mina kunder att se migreringen från äldre appar inte som en kostnad utan som en säkerhetsåtgärd. Varje år förlitar sig sjukvården mer och mer på data. Titta bara på trender som formar hälso- och sjukvården i 2026 och därefter: Förebyggande vård, artificiell intelligens, och analysdriven precisionsmedicin. De är bara så starka som den datainfrastruktur som stöder dem.
Du har definitivt arbetat med alla dessa typer av vårddata och känner till dem av erfarenhet. Men för tydlighetens skull kan vi dela in dem i fyra kategorier. Jag har berört det här ämnet mer i en annan artikeloch du är välkommen att kolla in den.
Av erfarenhet vet vi att de projekt som lyckas är de där förberedelserna är lika viktiga som själva migreringen. Om man lägger grunden på rätt sätt undviker man den typ av kaos som kan påverka vårdpersonalens dagliga arbete.
Så hur planerar man för datamigrering? Här är 6 saker du behöver tänka på.
Äldre system lagrar ofta data i proprietära strukturer, och de kan vara en fälla om de ignoreras. Innowise:s experter tar sig tid att kartlägga datafält, beroenden och efterlevnadskrav så att vi är förberedda på alla utmaningar som väntar.
Varje sjukhussystem har dussintals källor för datainmatning, t.ex. journalsystem, bildsystem, laboratorieprogram och patientappar. Varje inmatning måste redovisas och valideras för att säkerställa att inget går förlorat eller dupliceras under transporten.
Sjukvårdsfiler är rika på metadata - diagnoskoder, tidsstämplar, läkar-ID - och allt detta måste förbli intakt. Om taggar försvinner eller skadas försvinner viktiga sammanhang, vilket gör journalerna ofullständiga eller till och med oanvändbara. Starka tagghanteringsprotokoll förhindrar felaktig märkning som kan leda till att uppgifterna inte blir korrekta.
Budgetera inte bara för det tekniska arbetet, utan även för personalutbildning, övertid och beredskapsplaner om saker och ting tar längre tid än väntat. Att hoppa över detta leder ofta till halvfärdiga migreringar, ansträngda budgetar och osäkra genvägar.
Vissa avbrott är oundvikliga under migreringen, men nyckeln är att planera dessa fönster noggrant. Planera till exempel driftstopp till sena kvällar eller helger, eller välj en stegvis utrullning för att minimera avbrotten. Och ja, tydlig kommunikation med personalen hjälper till att undvika panik.
Skillnader i databasstrukturer, dataformat och plattformar mellan det gamla och det nya systemet kan skapa allvarliga hinder. Du måste identifiera dessa inkompatibiliteter och planera för dem. Annars riskerar migreringen att förvandlas till en rad kostsamma lösningar.
EMR-datamigrering är förmodligen den mest efterfrågade typen av datamigrering som jag ser. Och det av goda skäl. Sjukvårdsorganisationer har inte råd med datasilos eller felaktigheter. De bästa metoderna för EMR-datamigrering är tråkiga men effektiva: noggrann dataförberedelse, kartläggning, validering och massor av testkörningar.

Portföljförvaltare inom hälso- och sjukvård samt medicinsk teknik
Mitt team och jag börjar alltid med en fullständig datautvärdering: EHR-register, bildfiler, labbresultat, faktureringsdata osv. Vi kartlägger dataplatser, struktur och format. Oftast avslöjar detta dubbletter, luckor eller efterlevnadsrisker som skulle orsaka problem om vi försökte migrera i blindo. Baserat på bedömningen väljer vi också metoder för datamigrering.
När vi väl känner till vårddatalandskapet tar vi fram informationen ur de äldre systemen på ett strukturerat sätt. Vid den här tidpunkten rensar vi också data: tar bort dubbletter, korrigerar uppenbara fel och flaggar ofullständiga poster.
Rådata passar sällan perfekt in i den nya miljön. Vi normaliserar format, standardiserar medicinska koder (t.ex. ICD, SNOMED, LOINC) och anpassar datafälten. Utan denna omvandling är journaler nästan omöjliga att använda i praktiken.
När allt är klart migrerar vi vårddata. Beroende på kundens önskemål genomför vi antingen en migrering på en gång eller delar upp den i faser. Vanligtvis rekommenderar jag att man börjar med icke-kritiska moduler. Det viktiga här är att ha en kontrollerad plan så att inget slinker igenom obemärkt.
Om uppgifterna finns i det nya systemet är det inte rätt tid att slappna av. Här utför mitt team kontroller för att se till att uppgifterna är fullständiga, korrekta och tillgängliga i alla moduler.
Här jämför vi gamla och nya system. Automatiserade kontroller hjälper till att bekräfta volym och enhetlighet, medan manuella stickprovsgranskningar säkerställer att viktiga patientdata inte har ändrats eller gått förlorade.
När datan har flyttats känns det som om du har passerat mållinjen. Men egentligen har man bara kommit ungefär 80% dit. Det som händer efteråt - optimering, validering, utbildning av personal - är avgörande. Om du hoppar över det kommer du bara att byta ut de gamla huvudvärkarna mot nya glänsande.
Efter driftsättningen börjar vi jobba med detaljerna: justera prestanda, justera index och strama upp integrationer. Det system som såg bra ut på papperet måste hantera riktiga människor och riktiga arbetsbelastningar. Några smarta justeringar här och där innebär ofta skillnaden mellan "det fungerar" och "det här är faktiskt snabbt och användbart". Vi lyssnar också noga på klinikerna: vad som sinkar dem och vad som kan göras smidigare. Och sedan återkopplar vi det till förbättringar.
Nya arbetsflöden blir inte bestående om människor inte förstår varför de införs. Det är därför vi lägger tid på förberedelser, utbildning och att se till att ledarskapet inte bara skriver under utan också stödjer förändringen. Och ja, förändringströtthet är en verklig sak, så tydlig kommunikation och stegvisa utrullningar håller det vanligtvis hanterbart.
Vid fasade migreringar, när gamla och nya system körs sida vid sida, kan det snabbt bli rörigt. Om data inte hålls synkroniserade kan uppdateringar som labbresultat eller patientinläggningar falla mellan stolarna. Det är då personalen börjar ställa sig frågan: "Vilket system är källan till sanningen?" Vi ser till att de aldrig behöver undra.
När bytet är gjort testar vi om allt är som det ska. Det innebär att vi kör verkliga scenarier: tar fram patienthistorik, kontrollerar rapporter, öppnar bildfiler. Om det fungerar i praktiken vet vi att systemet är säkert för daglig användning.
Även med alla förberedelser i världen behöver du fortfarande avstämning efter flytten. Vi dubbelkollar mappningen, jämför gamla och nya dataset och bekräftar att varje fält hamnat där det ska. Min kollega skrev en hel artikel om datakartläggning inom hälso- och sjukvårdoch ärligt talat är den värd att läsa om du vill förstå varför det här steget är så viktigt.
Varje migrering måste respektera lokala bestämmelser, som HIPAA, GDPR, FDA, MDR, IVDR, EHDS, BDSG och CNIL. Vi kontrollerar åtkomstkontroller, granskningsloggar och kryptering och ser till att de fungerar som avsett.
Vi lägger till kvalitetskontroller för dubbletter, inkonsekvenser och föråldrade poster. Med tiden hindrar detta det nya systemet från att återgå till samma opålitliga röra som det gamla blev.
Det är frestande att behålla gamla system "för säkerhets skull". Men att hålla fast vid äldre dataplattformar för hälso- och sjukvården innebär oftast ökade kostnader och risker utan att ge några större fördelar. När den nya installationen har visat sig vara stabil tar vi bort den gamla. Det är renare och säkrare på det sättet.
När sjukhusen befrias från begränsningarna i föråldrade verktyg ser vi ofta bättre sätt att skriva in patienter, dela bilder och hantera fakturering. Dessa förbättringar i arbetsflödet kan ge en avkastning på investeringen som ingen hade förväntat sig från början.
Och slutligen: migreringen är inte klar förrän utbildningen är klar. Läkare, administratörer, IT-personal - alla behöver känna sig trygga med det nya systemet. Snabbguider, praktiska sessioner och löpande support hjälper till att göra "go-live" till en smidig process.
Jag har varit med om tillräckligt många sjukhusmigreringar för att veta en sak: det handlar aldrig bara om att flytta data från ett system till ett annat. Om allt vi brydde oss om var att "kopiera och klistra in" skulle jobbet säkert vara enkelt. Men i själva verket handlar det om att se till att läkarna kan fortsätta att behandla patienterna medan all data flyttas runt.
Det är därför vi på Innowise inte behandlar migreringar som ett IT-projekt. Vi gräver verkligen ner oss - granskar, rengör, omvandlar, laddar och stämmer av. Det är den nivån av omsorg jag skulle vilja ha för mina egna register. Och ärligt talat är den tekniska sidan bara hälften av det hela. Sjukhusen behöver hjälp med att genomföra förändringarna: utbildning av personal, justering av arbetsflöden och att se till att det nya systemet fungerar i vardagen.
Så vad innebär egentligen "smidig migrering"? För mig handlar det inte bara om att undvika driftstopp. Det handlar om att ge vårdgivarna en stabilare digital grund för vad som komma skall inom sjukvården. Det är den ribban som mitt team håller sig till. Om du vill ha en fullständigare uppdelning har vi lagt ut allt på vår tjänster för migrering av vårddata sida.

Senior Technical Delivery Manager inom sjukvård och medicinteknik
Aleh har en stark förståelse för vad som gör att mjukvara för sjukvård och MedTech verkligen fungerar. Han leder med både teknisk tydlighet och branschkunskap och ser till att varje projekt levererar långsiktigt värde - inte bara kod som körs, utan system som spelar roll.












Ditt meddelande har skickats.
Vi behandlar din begäran och återkommer till dig så snart som möjligt.

Genom att registrera dig godkänner du vår Integritetspolicy, inklusive användning av cookies och överföring av din personliga information.